Läs mer om målen

Läs mer om förslaget

Läs mer om intressena

Områden som är utpekade som riksintresse för naturvård bestäms av Naturvårdsverket och behandlas i 3 kap § 6 miljöbalken. Områden av riksintresse för naturvård är urval av områden med de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv.

Sedan 1 juli 2001 är alla Natura 2000-områden klassade som riksintressen (4 kapitlet 1 och 8 §§ miljöbalken). Det är länsstyrelsen som föreslår nya Natura 2000-områden som sedan granskas av Naturvårdsverket. Förslagen presenteras för regeringen som tar beslut om att föreslå områdena för EU-kommissionen. Områdena granskas av kommissionen. Svensk skyddslagstiftning börjar gälla direkt när regeringen beslutat att föreslå ett område.

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområ­den inom EU. Ett utpekande av Natura 2000-områ­den bygger på krav i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att stoppa utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livs­miljöer förstörs.

 

Områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård bestäms av Riksantikvarieämbetet och behandlas i 3 kap § 6 miljöbalken. Riksintressen för kulturmiljövården ska avspegla landets historia. Områden som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövården är varierande både till storlek och innehåll. Bruksmiljöer, stadskärnor, äldre brukningslandskap och efterkrigstidens bebyggelse är exempel på riksintressen.

 

Områden som är utpekade som riksintresset för friluftslivet bestäms av Naturvårdsverket och behandlas i 3 kap § 6 miljöbalken. De områden som pekas ut som riksintresse för friluftsliv har stor betydelse för människors utevistelse. Pågående jord- och skogsbruk påverkas inte av utpekande av riksintressen.

 

Områden som är utpekade som riksintresse för kommunikationer bestäms av Trafikverket och behandlas i 3 kap § 8 miljöbalken. Riksintressen för kommunikationer innefattar trafikslagens anläggningar väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Anspråken görs utifrån en långsiktig tidshorisont, upp emot 50 år.

 

Områden som är utpekade som riksintresse för yrkesfisket bestämdes av dåvarande Fiskeriverket. Frågan har tagits över av Havs- och vattenmyndig­heten och behandlas i 3 kap § 5 miljöbalken. Områden som är utpekade som riksintresse för yrkesfisket är områden med värden som exempelvis fångstplatser med omfattande fiskeaktivitet eller unika förutsättningar för visst fiske, lekområden för kommersiellt viktiga arter av fisk eller skaldjur, uppväxtområden för kommersiellt viktiga arter eller vandringsstråk för kommersiellt viktiga arter.

Områden som är utpekade som riksintresse för värdefulla ämnen eller material bestäms av myndigheten Sveriges geologiska undersökningar och behandlas i 3 kap § 7 miljöbalken. Områden som är utpekade som riksintresse innehåller ämnen eller material som har stor betydelse för samhällets behov eller innehåller ämnen eller material med särskilt värdefulla egenskaper.

Områden som är utpekade som riksintresse för totalförsvaret bestäms av Försvarsmakten och behandlas i kap 3 § 9 miljöbalken. Riksintressen för totalförsvarets militära del omfattar dels riksintressen som kan redovisas öppet och dels riksintressen som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet.

 

En del kommunala planfrågor som rör bebyggelse- eller övrig samhällsutveckling kan få konsekvenser utanför kommungränsen och ibland i regionen. Kommunerna har ansvar för att hantera och beskriva dessa frågor och deras direkta eller indirekta påverkan på grannkommunerna. Med regionala intressen avses intressen som är viktiga för Jönköpingsregionens utveckling. Mellankommunala intressen är främst av intresse för närliggande kommuner. Klicka på pdf:en om du vill läsa vidare om de regionala och kommunala intressena.

 

Riktlinjer

 

o I frågor som berör angränsande kommuner ska samarbete och dialog eftersträvas för att minska miljöpåverkan och för att öka samhällsvinsterna.

o Kommunen ska arbeta för att höghastighetsjärnvägen genomförs och att de bostäder som är avtalat byggs.

o Kommunen ska samarbeta med angränsande kommuner och ansvariga myndigheter för att utveckla Jönköpingsbanans funktion som pendlingsstråk.

o Kommunen ska arbeta för att skapa möjlighet till ytterligare stationslägen utmed Jönköpingsbanan där behovet är stort. Specifikt A6/Ryhov.

o Kommunen ska samarbeta med angränsande kommuner och ansvariga myndigheter för att utveckla kollektivtrafiken mellan viktiga målpunkter och där efterfrågan och miljövinsterna är stora. Specifikt stråket Habo - Bankeryd - Jönköping.

o Kommunen ska arbeta för att utveckla och skapa nya cykelvägar till viktiga målpunkter i angränsande kommuner.

o Kommunen ska samarbeta med berörda kommuner i ett genomförande av regional cykelled mellan Mullsjö - Furusjö - Habo - Bankeryd - Jönköping.

o Kommunen ska arbeta för att genomföra byggnation av cykelbana som förbinder Habo tätort med tätorterna utmed väg 195 och vidare mot Hjo. Cykelbanan tillgängliggör friluftsområden så som Hökensås och Vättern.

o Kommunen ska samarbeta med angränsande kommuner, näringsliv och övriga aktörer för att utveckla, bevara och tillgängliggöra gemensamma frilufts- och naturområden samt för att stärka turismen. Nya cykel- och ­vandringsleder föreslås byggas för att länka samman friluftsområden.

o Kommunen ska samarbeta med Trafikverket och Jönköpings kommun för att utveckla väg 195 med tillhörande trafikplatser med syfte att förbättra framkomligheten och möjliggöra attraktiva kollektivtrafikförbindelser.

o Kommunen ska samarbeta med Trafikverket för att vid behov utveckla trafikplatserna utmed väg 26/47 med syfte att öka möjligheten att nyttja kollektivtrafikförbindelser och som omstigningspunkt.

o Kommunen ska i samarbete med berörda kommuner arbeta för att förbättra och utveckla den gemensamma tekniska försörjningen när så krävs.

o Kommunen ska i ett fortsatt samarbete med kommuner, myndigheter och organisationer arbeta för att nå en god vattenkvalitet i enlighet med miljökvalitetsnormerna.

o Kommunen är positiv till att arbeta över kommungränserna och samarbeta när det gäller kommunal service, till exempel förskola, skola, äldreomsorg, vatten- och avloppsförsörjning.

o Habo kommun ska samarbeta med Mullsjö kommun och utveckla området Västerkärr. En gemensam utredning bör tas fram som belyser utvecklingen.

o Habo kommun ska samarbeta med Jönköpings kommun och utveckla markområdet för verksamheter i kommungränsen mot Bankeryd.

Läs mer om de regionala och kommunala intressena

Klimatet kommer förändras och det är något som kommunen måste förhålla sig till i planeringsarbetet. Nyckelorden för klimatförändringen i Habo kommun är varmare, blötare och torrare enligt de modeller som SMHI har tagit fram. Klimatföränd­ringarna gör att kommunen behöver en strategisk planering som tar höjd för dessa förändringar. Likaså behövs förändringar för att minska påverkan på klimatet. Plan- och bygglagstiftningen har sedan maj 2011 krav som innebär att planläggningen ska ta hänsyn till klimataspekter. Sedan 1 augusti 2018 gäller även en ändring i plan- och bygglagen som innebär högre krav på kommunerna att redovisa klimatanpassningsarbetet. Klicka på pdf:en om du vill läsa vidare om klimatet. Till detta avsnitt finns det ingen tillhörande karta.

 

Riktlinjer

o I frågor som berör angränsande kommuner ska samarbete och dialog eftersträvas för att minska miljöpåverkan och för att öka samhällsvinsterna.

o Kommunen ska vara delaktig i att ta fram det regionala åtgärdsprogrammet för klimatanpassning och verka för att implementera detta i kommunens dagliga arbete

o Kommunen ska ta fram en dagvattenstrategi senast år 2020

o Kommunens ska ta fram en vattenförsörjningsplan senast år 2020

o Kommunen ska arbeta med beteendepåverkan för att öka andelen resor med kollektivtrafik och cykel.

o I detaljplanearbetet ska markytor säkerställas för dagvattenhantering och översvämning.

o Kommunen ska sträva efter att bevara naturområden i och omkring tätorterna för att öka möjligheten till ett behagligt klimat i tätorterna.

o Kommunen ska arbeta för att öka produktionen och användandet av förnybar energi.

Läs vidare om klimatet

Landskapet i Habo kommun har olika karaktärer vilket skapar en variation av naturtyper så som myrmarker, lövskog, tall- och granskog, naturbetesmarker och ängsmarker, mosaikartat kulturlandskap, sjöar och vattendrag. Vättern är påtaglig i landskapet med dess bäckraviner som skär igenom vätterbranterna. Inom kommunen finns det utpekade områden som är värdefulla på statlig och regional nivå genom exempelvis riksintressen för naturvård och för friluftsliv samt naturreservat och strandskydd. Översiktsplanen redogör för områden i Habo kommun med värdefull natur. Klicka på pdf:en om du vill läsa vidare om natur.

 

Riktlinjer

o Kommunen är positiv till åtgärder som syftar till att bevara och stärka utpekade natur- och vattenområden samt kopplingar mellan dessa.

o Exploatering inom naturområdena och dess kopplingar kan ske, hänsyn ska då tas till områdets värde samt koppling till andra områden. Bedömning görs i varje enskilt fall.

o Kommunen bör ta fram ett kommunövergripande naturvårdsprogram där natur och vattenområden inventeras och klassificeras med syftet att bevara, skydda och utveckla naturen i kommunen.

o När detaljplaner tas fram ska hänsyn tas till befintlig grönstruktur och möjligheter att förstärka kopplingar och kvaliteter ska lyftas fram.

o Åtgärder och utveckling inom vatten- och naturområdena kan vara möjlig och utreds från fall till fall. En förändring får inte påtagligt skada naturvärden inom området.

o Kommunen ska samarbeta kring åtgärder för bevarande och utveckling med grannkommuner som har gemensamma vatten- och naturområden med Habo kommun.

Läs vidare om naturen

De olika landskapskaraktärerna i kommunen ger en variation av naturtyper. Tillgången på natur-och friluftsområden är god för både invånare och besökare. Hökensås i norr och Fiskebäcks och Domneåns naturreservat i söder är populära besöksmål. Även Habo kyrka, bokskogen i Stora Kärr, badplatserna i Domsand, Baskarp och Furusjö besöks av många. Översiktsplanen redogör för områden i Habo kommun som har betydelse för friluftslivet och turismen. Klicka på Pdf:en om du vill läsa vidare om friluftsliv och turism.

 

Riktlinjer

o Inom de utpekade områdena för friluftsliv och turism är kommunen positiv till åtgärder som utvecklar eller gynnar dessa intressen och utreds från fall till fall och utifrån platsens förutsättningar.

o Friluftsområden ska undantas från exploatering och andra ingrepp om det kan orsaka skadlig påverkan på friluftsvärdet.

o Inom opåverkade områden tillåts inte exploateringsföretag, byggnationer, anläggningar eller liknande som förändrar områdenas karaktär.

o Etablering av samhällsviktig funktion, såsom väg, kabeldragning med mera kan ske inom friluftsområdena. Avvägning och prövning görs från fall till fall.

o Enstaka bostadsbebyggelse inom friluftsområden och opåverkade områden kan vara möjlig och prövas från fall till fall.

o Kommunen är positiv till att utpekade målpunkter och områden utvecklas med syfte att stärka friluftsliv och turism.

o Kommunen vill särskilt arbeta med att utveckla området Munkaskog för turism och friluftsliv med syfte att skapa en tillgänglig mötesplats för både invånare och besökare.

o Kommunen ska arbeta för att skapa nya vandrings- och cykelleder samt utveckling av de befintliga för att knyta samman friluftsområden.

o Kommunen ska samarbeta med grannkommuner, näringslivet och övriga aktörer för att utveckla friluftslivet och turismen.

Läs vidare om friluftsliv och turism

Kulturmiljöer innefattas av miljöer som på ett eller annat sätt har påverkats av människan. Det kan vara allt från en enskild byggnad eller spår av föremål till ett större landskapsavsnitt, en by eller region. Kulturmiljöer innefattas även av immateriella före­teelser så som ortsnamn eller sägner som är knutna till en plats. Översiktsplanen beskriver värdefulla kulturmiljöer. Klicka på PDF:en om du vill läsa vidare om kultur.

Riktlinjer

o Kulturhistoriskt utpekade värdefulla byggnader ska värnas och inte förvanskas

o Kulturhistoriskt utpekade värdefulla miljöer/landskap ska värnas och hanteras varsamt.

o Ny bebyggelse inom eller i anslutning till utpekade kulturområden ska placeras och utformas med hänsyn till omgivningen och på ett sådant sätt att landskapsbilden och kulturmiljön inte påverkas negativt.

o Kommunen ska inventera och beskriva byggnaders och miljöers kulturhistoriska värden i Habo tätort.

o Kommunen ska arbeta för att sprida information om beva­randevärda byggnader, kulturmiljöer och kultursevärdheter till fastighetsägare, allmänheten och turister.

Läs vidare om kulturen

Jönköpings län ligger bra till ur ett större geogra­fiskt perspektiv, med ett läge mellan de tre stor­stadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och med en närhet till exempelvis Linköping/ Norrköping, Växjö, Halmstad och Borås. Habo kommun är en integrerad del i Jönköpings re­gion och är sammanlänkat med angränsande kom­muner genom främst Jönköpingsbanan, länsväg 195 och riksväg 26/47. Möjligheten att röra sig mellan orterna inom kommunen är god genom att länsvä­garna korsar kommunen tillsammans med det fin­maskigare nätet av mindre vägar. Arbetspendlingen mellan Habo och Jönköping åt båda riktningarna, utgör det starkaste pendlingsstråket i Jönköpings län. Trafik och infrastruktur är därför en utav de stora frågorna i översiktsplanen. Klicka på Pdf:en om du vill läsa mer om trafik och infrastruktur.

Riktlinjer

Cykel mm

o En cykelplan för att kartlägga cykelnätet och göra Habo kommun mer cykelvänligt ska tas fram.

o Kommunen ska i samarbete med Mullsjö kommun och Trafikverket utreda möjligheten att bygga cykelbana mellan Mullsjö och Habo via Furusjö.

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket utreda möjligheten att bygga en cykelbana utmed väg 195, mellan Brandstorp och Habo tätort.

o Kommunen ska ta fram ett parkeringsprogram och införa parkeringsnormer gällande cykel och bil vid nybyggnation.

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket se över möjligheterna att skapa säkra öst-­västliga kopplingar för oskyddade trafikanter i orterna utmed väg 195, Brandstorp, Baskarp och Fagerhult.

o Kommunen ska utreda möjliga gång- och cykelförbindelser till Munkaskog.

Kollektivtrafik

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Jönköpings kommun, Länstrafiken, Trafikverket och Region Jönköping skapa ett attraktivt transportstråk mellan Habo tätort och Jönköping med fokus på hållbara transportslag.

o Kommunen ska arbeta för att utöka kollektivtrafiken med buss samt utreda möjligheten för en lokal matarbuss i Habo tätort.

o I stationsnära läge, inom en radie av 600 – 1000 meter, förtäta med bostäder för att öka reseunderlaget och stärka centrum. En högre exploateringsgrad ska eftersträvas inom den närmsta zonen, 600 meter.

o Sträva efter att ny bebyggelse i Habo tätort planeras utifrån ett avstånd på 400 meter till busshållplats/kollektivtrafik.

o Kommunen ska lyfta frågan om en kommungemensam resurs som arbetar med mobility management i syfte att öka andelen hållbara resor.

Järnväg

o Kommunen ska lyfta frågan angående dubbelspår utmed Jönköpingsbanan med berörda kommuner och Trafikverket.

o Ett område utmed nuvarande järnväg säkras för att möjliggöra ett framtida dubbelspår genom kommunen. Inom ett område på 40 meter om vardera sida om järnvägen råder restriktivitet mot föränd­ringar som kan försvåra ett framtida genomförande.

o Kommunen ska arbeta för att skapa ett attraktivt stationsområde som är lättillgängligt för gående, cyklister och bilister genom utformning och servicemöjligheter.

o Kommunen ska utreda möjligheten att bredda järnvägsundergången vid Fiskebäck, Övre och Nedre Kammabacken, för att möjliggöra för busstrafik.

o Kommunen ska i samverkan med berörda kommuner utmed Jönköpingsbanan arbeta för en ny tågstation vid A6/Ryhov.

Vägar

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket utreda möjlighet till utbyggnad av befintliga trafikplatser utmed väg 195.

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket och Jönköpings kommun utreda möjligheterna att bredda väg 195 till 2+2 väg.

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket, Länstrafiken och Mullsjö kommun åstadkomma attraktiva pendelparkeringar och busshållplatser utmed nya väg 26/47 för att tillgängliggöra kollektivtrafiken.

o Kommunen ska utreda möjligheterna att bredda Övre och Nedre Kammabacken samt järnvägsundergången vid Fiskebäck för att möjliggöra för busstrafik.

o Ny väganslutning från Skyttevägen som ansluter till Blåklintsgatan ska utredas i samband med ett detaljplanearbete.

o Ny väganslutning till Munkaskog för cykel och bil ska utredas i samband med att området utvecklas för friluftsliv och turism.

o I samband med detaljplanearbetet för nytt verksamhetsområde vid Domsand ska möjlig väganslutning till Bankeryds verksamhetsområde utredas.

 

Läs vidare om trafik och infrastruktur

Ett samhälle behöver teknisk försörjning för att fung­era. Fungerande system för vatten, avlopp, energi, IT och avfall är grundläggande förutsättningar i ett modernt samhälle. Klicka på Pdf:en om du vill läsa vidare om teknisk försörjning.

 

Riktlinjer

Vatten och avlopp

o Kommunen ska ha en aktuell och kommunomfattande VA-plan senast år 2020, som presenterar en helhetslösning för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen.

o Kommunen ska ta fram en vattenförsörjningsplan.

o Kommunens vatten- och avloppsystem (ledningar, reningsverk, vattenverk, pumpstationer med mera) ska anpassas efter både de kommande klimatförändringarna och den kommande befolkningsutvecklingen.

o Anslutning till det kommunala VA-nätet av befintliga områden ska fortgå i enlighet med VA-planen och med förelägganden från länsstyrelsen när det gäller enskilda avlopp.

o Planerade byggnadsområden är eller kommer att anslutas till kommunens VA-verksamhetsområden.

o Kommunen ska ha ett VA-system/ avloppsreningsverk med kapacitet att hantera kommande utveckling och beräknad befolkningsprognos.

o Kommunen ska utreda kapaciteten för det befintliga avloppsreningsverket i Habo tätort utifrån kommande utveckling och befolkningsprognos

o Kommunen ska reservera mark för reningsverk.

Enskilda avlopp

o Kommunen ska arbeta för att enskilda avlopp med dålig kvalitet åtgärdas så att brister förbättras och dagens reningskrav uppfylls.

Dricksvatten

o Kommunen ska skydda viktiga grundvattenförekomster genom att inrätta vattenskyddsområden. Dricksvattenförsörjningen ska prioriteras före andra intressen vid avvägningar.

o Vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter ska finnas för samtliga kommunala vattentäkter

o Ny bebyggelse bör undvikas inom nuvarande och framtida vattenskyddsområden inom den primära zonen. Bedömning görs i varje enskilt fall.

Vattenkvalitet

o Habo kommun ska aktivt verka för att behålla och förbättra vattenkvaliteten i kommunens grundvatten, sjöar och vattendrag.

o Kommunen ska använda miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet som verktyg i arbetet med planprocesser och säkerställa åtgärder för att inte riskera att planerad utveckling leder till en försämring av status eller att ­miljökvalitetsnormer inte kan följas

o Arbeta aktivt för att fysiska åtgärder som leder till en förbättrad vattenkvalitet genomförs där kommunen är fastighetsägare.

o Kommunen ska fortsätta att engagera sig i vattenvårdsarbete och genomföra projekt som bidrar till att nå miljökvalitetsnormerna.

o Kommunen ska vid förändrad markanvändning säkerställa att markområden som är eller misstänks vara förorenade, undersöks och vid behov saneras så att inga risker för miljön och människors hälsa föreligger.

Dagvatten

o Kommunen ska ha en aktuell dagvattenstrategi med riktlinjer för dagvattenhanteringen inom kommunen

o Vid planering av nya områden och förnyelse av befintliga, ska dagvattenstrategin beaktas

o Yt- och dagvattenfrågor ska utredas vid framtagande av detaljplaner, byggnation och förprojektering för såväl nya områden som omvandlingsområden

o Yt- och dagvatten ska om möjligt omhändertas lokalt, genom exempelvis infiltrering, fördröjning och rening innan det når recipient.

o Vid planering av nya områden och förnyelse i befintliga ska höjdförhållandena studeras för att förhindra att bebyggelse sker inom, eller i direkt närhet till möjliga översvämningsområden och de större rinnvägarna för ytvatten.

Energi

o Planera för robusta system som klarar eventuella klimatförändringar, så som att förbereda byggnader med kylanläggning.

o Planera för solceller på lämpliga nybyggda kommunala lokaler och bostäder som byggs av allmännyttan.

o Planera för möjligheten att etablera laddpunkter (eller annat miljövänligt drivmedel) vid nybyggda flerbostadshus och offentliga byggnader.

o Etablering av vindkraftverk inom utpekade områden ska prioriteras framför andra allmänna intressen. Övriga allmänna intressen kan endast i undantagsfall hävdas före en etablering av vindkraft.

o Markerade områden ska nyttjas på bästa sätt för att maximera antalet verk.

o Markerade områden ska vid intresse prövas för etablering av vindkraftsparker om minst tre verk.

o Enstaka (ett - två) vindkraftverk är möjligt att pröva inom resterande delar av kommunen.

o Vid en etablering av vindkraft intill kommungränsen ska samverkan ske med grannkommunerna med hänsyn till deras intressen.

IT och bredband

o Utveckling av fiberbaserad infrastruktur ska beaktas och möjliggöras.

o Utbyggnad av fiber ska ske i enlighet med kommunens uppsatta mål.

o Kommunen ska verka för en fortsatt utbyggnad av öppet WiFi.

o Utbyggnad av fiberbaserad infrastruktur ska om så är möjligt synkroniseras med andra kabelförläggningar och markarbeten.

Avfall

o Kommunen ska ha en arbetsprocess som möjliggör genomförandet av den gemensamma renhållningsordningen.

o Kommunen ska möjliggöra ett effektivt avfallshanteringssystem och en sortering av avfall i människors nära omgivning.

o Kommunen ska verka för att minimera avfallet i kommunen.

o Markbehov för platser för återvinning ska beaktas i takt med samhällsutveckling, med utgångspunkt från att de ska placeras och utformas på ett sätt som stödjer en hållbar stadsutveckling.

o Återvinningsstation placeras inom nya eller befintliga arbetsplatsområden eller verksamhetsområden.

o Exploateringar ska planeras och utföras så att mängden överblivna jordmassor minimeras.

o Jordmassor ska i första hand tas om hand på egen mark i det enskilda byggprojektet och i andra hand användas för anläggningsändamål på andra platser i kommunen under förutsättning att jordmassorna är lämpliga för avsett ändamål.

 

Läs vidare om teknisk försörjning

Kommunen ansvarar för att säkerställa människ­ors hälsa och säkerhet i planeringsarbetet samt att förebygga risker. Det handlar om att planera för utveckling där det inte finns risk för exempelvis ras eller skred, översvämningar eller att marken är för­orenad. Andra aspekter handlar om att planera med säkerhetsavstånd från exempelvis vägar där farligt gods transporteras eller för att minska störande buller med mera. Det är många olika aspekter som behöver analyse­ras för att kunna säkerställa människors liv och häl­sa och för att se till att det skapas goda livsmiljöer. Klicka på pdf:en om du vill läsa mer om miljö, hälsa och säkerhet.

 

Riktlinjer

Transporter av farligt gods

o En riskbedömning ska ske utanför planlagt område tillsammans med ett förtydligande av vilken typ av lov ansökan gäller och för förhandsbesked.

o En riskbedömning ska genomföras inför byggande intill annan transportled där det sker transporter av farligt gods, exempelvis väg/gata fram till industri eller annan verksamhet med behov av sådana transporter.

Prioriterade utryckningsvägar

o Vid ombyggnationer eller förändringar i vägnätet som berör prioriterade utryckningsvägar, ska hänsyn tas för att underlätta för utryckande fordon och ske i samförstånd med räddningstjänsten

o Vid omdirigering av trafik från prioriterade utryckningsvägar, ska även den alternativa sträckan ha god framkomlighet för dessa fordon och ske i samförstånd med räddningstjänsten

Buller

o Riktvärden och riktlinjer enligt gällande lagstiftning, eller i Sverige tillämpad praxis ska följas.

o Platsspecifika bullerutredningar ska vid behov göras. I anslutning till järnväg ska dessutom vibrationer från denna beräknas och minimeras.

o Kommunen ska särskilt bevaka bullersituationen och skydda från exploatering som kan skada naturmiljön och de särskilda kvaliteter som en låg bullernivå ger i områden som pekats ut som opåverkade och för friluftsliv.

o Kommunen ska verka för en god ljudmiljö och bullerförordningen (2015:216) för trafikbuller ska alltid eftersträvas följas vid nybyggnation av bostäder och vid nybyggnad eller väsentlig ändring av trafikinfrastruktur.

o Befintlig kollektivtrafik och gång- och cykelinfrastruktur ska utvecklas för att minska transportbehovet med bil.

Miljöfarliga verksamheter

o Vid nyetablering av en miljöfarlig verksamhet ska lämpligt skyddsavstånd till befintlig bebyggelse utredas i varje enskilt fall.

o Lämpligt skyddsavstånd ska utredas vid ny bebyggelse intill en miljöfarlig verksamhet.

o Vid åtgärder i närheten av miljöfarliga verksamheter ska risksituationen bedömas

 

Förorenade områden

o Misstänkt- eller konstaterat förorenade områden ska utredas innan detaljplan antas eller bygglov ges. Utredningen ska göras i samråd med tillsynsmyndigheten för det förorenade- eller potentiellt förorenade området.

o Exploatering på förorenade områden ska endast tillåtas om det genomförts efterbehandlings- och saneringsåtgärder som undanröjer eventuella risker för människors hälsa och/eller miljön.

o Sanering och efterbehandling av ett förorenat område ska utföras i syfte att området kan användas utan risk för människors hälsa och/eller miljön. Särskild hänsyn ska även tas till nuvarande eller framtida planerad markanvändning.

o Vid efterbehandling eller sanering ska hänsyn tas till omgivningen och framtida klimatpåverkan så att det sanerade området inte åter förorenas eller att föroreningar riskerar att spridas i framtiden.

o På ett område där en förorening kan tillåts få vara kvar, får inte kvarlämnad förorening i det normala fallet byggas över.

o Kommunen ska hålla sig uppdaterad med den information som behövs angående förorenade områden för att kunna tillgodose att riktlinjerna uppfylls.

Luftkvalitet

o Arbeta aktivt för att förbättra luftkvalitet genom att vid behov utföra åtgärder som både dämpar konsekvenserna av luftföroreningar samt minskar föroreningarna från dess källor.

o Rikt- och gränsvärden enligt fastställda ­miljökvalitetsnormer ska följas och åtgärdsprogram upprättas vid behov

o Särskild uppmärksamhet bör riktas till områden där det finns indikationer på dålig luftkvalitet samt områden nära eller i anslutning till större vägar där utsläppen är större.

o Vid nyexploatering ska ett hållbart trafiksystem ­byggas där kollektivtrafik och gång- och cykel är norm.

Ras skred och erosion

o Detaljplanering av ny bebyggelse förutsätter att marken bedöms uppfylla nationella riktlinjer för stabilitet, antingen naturligt eller genom stabiliserande åtgärder. Marken ska inte heller riskera att påverkas av erosion eller sedimenttransport. Förändrade risker i ett framtida klimat ska vägas in i bedömningen liksom stabiliteten på längre sikt, utifrån dagens kunskap.

o Vid ny bebyggelse ska en bedömning av risk för stabilitetsproblem göras i början av planarbetet, för att identifiera eventuella behov av vidare utredning.

o En geoteknisk undersökning ska utföras inom utpekade områden där det finns ras - och skredrisk innan förhandsbesked eller bygglov utanför planlagt område kan beviljas.

o Planeringen ska säkerställa att ny bebyggelse inte ökar risken för stabilitets- eller erosionsproblem i omgivningen omkring den föreslagna bebyggelsen.

o Vid ny bebyggelse ska en bedömning av risk för stabilitetsproblem göras i början av planarbetet, för att identifiera eventuella behov av vidare utredning.

Skyfall och översvämningar

o Planläggningen för ny bebyggelse ska inte försämra eller skapa översvämningsproblematik på annan plats. Det ska istället alltid eftersträvas att i samband med planläggning förbättra tätortens förmåga att fördröja vatten vid skyfall.

o I samhällsplaneringen ska hänsyn tas till förhöjda vattennivåer, kortvariga kraftiga skyfall och höga flöden genom att ta fram helhetslösningar och fördröjningsåtgärder för dagvatten.

o Kommunen ska ha en aktuell dagvattenpolicy med tillhörande handlingsplan.

o Samhällsviktiga funktioner och tillgängligheten till och från dessa ska säkras mot ett 100 – års regn

o Ny bebyggelse på ej tidigare exploaterad mark ska säkras mot 100- års regn (kraftigt skyfall som beräknas ske en gång per 100 år).

Radon

o Vid ny bebyggelse ska det säkerställas att byggnaden uppförs med radonskyddande konstruktion där behov finns.

o Radonhalten i marken ska kontrolleras i samband med grundundersökningar i områden som detaljplaneläggs för bostäder och/eller verksamheter.

Värmebölja

o Kommunen ska i den fysiska planeringen ta hänsyn till värmeproblematik och förebygga bildandet av värmeöar genom att arbeta för att minimera andelen hårdgjorda ytor i nybyggda områden samt arbeta för att vegetation och grönytor tas med i planering av både nya områden och omvandlingsområden.

o Kommunen ska beakta kommande behov av kylning av lokaler för samhällsviktig verksamhet vid ny- och ombyggnation.

o Kommunen ska arbeta med skuggplanering av utomhusplatser där utsatta grupper vistas i stor utsträckning, så som lekplatser på förskolor och skolor samt uteplatser vid vårdrelaterade verksamheter.

Elektromagnetiska fält

o Nya kraftledningar och elektriska anläggningar ska utformas eller förläggas så att exponering för magnetfält begränsas.

o Nya bostäder, skolor, förskolor och daghem ska placeras så de inte påverkas av befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

o Strålskyddsmyndighetens allmänna råd om begräsning av allmänhetens exponering av elektromagnetiska fält ska följas vid all planering för samhällsutveckling.

Läs vidare om miljö, hälsa och säkerhet

Alla kommuner i Sverige har ett bostadsförsörjningsansvar vilket innebär att kommunen har ansvar för att planera för bostadsförsörjningen samt att ta fram detaljplaner som möjliggör för att bostäder kan byggas. Habo kommun är en utpräglad småhuskommun med inslag av flerbostadshus. Ungefär 80 % av invånarna bor i småhus med äganderätt. Resterande 20 % bor i flerbostadshus, där majoriteten bor i hyresrätt. Ungefär 80 % av all bostadsbyggnation i kommunen sker i Habo tätort, 17 % byggs på landsbygden och 3 % i kommunens övriga tätorter. Klicka på Pdf:en om du vill läsa mer om bostadsförsörjningen.

Riktlinjer

o Bostadsbyggnationen ska ske i enlighet med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunen ska ha aktuella mål och riktlinjer som följs upp inom arbetet med bostadsförsörjning.

o Bostäder och bostadsområden ska planeras utifrån miljömålet God bebyggd miljö och kommunens preciseringar av detta mål.

o Kommunen ska arbeta för att skapa ett varierat bostadsutbud utifrån bostadstyp och upplåtelseform som kompletterar befintligt bostadsbestånd ner på områdesnivå.

o Minst 1 500 nya bostäder ska tillkomma i kommunen under 2017- 2035 i enlighet med överenskommelse om höghastighetsjärnväg.

o Kommunen ska ha en planberedskap som motsvarar behovet med målår 2040.

o En ökad exploateringsgrad ska eftersträvas för utbyggnadsområden i centrumnära och stationsnära lägen.

o Utbyggnadsmöjligheter för bostäder ska finnas i alla tätorter och främjas inom övriga kommunen.

o En exploateringsgrad på i snitt 12 bostäder per hektar ska eftersträvas, men styrs av platsens förutsättningar.

o Kommunen är positiv till byggnation på landsbygden.

Läs vidare om bostadsförsörjning

Näringslivet i Habo kommun domineras av små och medelstora företag i skilda branscher. Totalt är för närvarande cirka 400 företag i aktiebolagsform verksamma i kommunen. Majoriteten av verksamheterna är lokaliserade till de verksamhetsområden som finns i Habo tätort men det finns företag på andra orter också. Exempelvis Fagerhults Belysning i Fagerhult och en del andra verksamheter i Brandstorp, Baskarp och Furusjö.

Grundläggande för en välfungerande kommun är tillgången till skolor samt barn- och äldreomsorg. I Habo kommun finns det för närvarande sex grundskolor varav ett högstadium. Behov av fler skolor och förskolor finns och det pågår ett arbete för att ta fram ytterligare två skolor och tre förskolor i Habo tätort.

Personer som på grund av ålder eller funktionsvariation behöver stöd för att klara sin vardag så självständigt som möjligt beviljas stöd av kommunen. I takt med att demografin förändras och Habo kommun växer behöver behoven av verksamhetsytor som är kopplade till vård och omsorg tas med i samhällsplaneringen. Fram till år 2040 kommer det finns behov av cirka 65 bostäder som riktar sig till äldre och cirka 10 bostäder som riktar sig till yngre personer med beviljat stöd. Klicka på Pdf:en om du vill du läsa mer om näringsliv och verksamheter.

Riktlinjer

o Kommunen ska reservera mark för verksamheter i anslutning till etablerade transportstråk.

o Kommunen ska arbeta för att möjliggöra för kollektivtrafik i anslutning till reserverad mark för verksamheter.

o Kommunen ska ta fram en plan för utveckling av Habo centrum.

o Kommunen ska ha planberedskap för nya skolor, förskolor och fritidsverksamhet som är kopplat till kommunens exploateringstakt.

o Planering av nya skolor, förskolor och fritidsverksamheter ska i första hand placeras i närheten av grönområden och ha tillgång till trygga och trafiksäkra gång- och cykelvägar. Om möjligt bör de placeras nära kollektivtrafikstråk.

o Kommunen ska ha planberedskap för behov av centralt belägna ytor för verksamheter inom vård och omsorg.

Läs vidare om näringsliv och verksamheter

Landsbygdsutveckling är en viktig del av kommunens framtid. Utveckling på landsbygden handlar om att skapa möjligheter för individer att bo, driva företag och arbeta på landet. Det innefattar möjligheter för bostadsbyggnation och verksamhetsetablering samt tillgång till grundläggande service som bredband via fiber med hög hastighet, stabilt mobilnät och tillgång till livsmedel och drivmedel. Välfungerande väginfrastruktur som är kopplad till orter med service är också en viktig förutsättning för landsbygdsutveckling, likaså tillgång till kollektivtrafik alternativt anropstrafik. Klicka på pdf:en om du vill läsa mer om landsbygden.

Riktlinjer

Byggnation på landsbygden

o Kommunen ska eftersträva att etablera servicefunktioner i de mindre orterna genom att vid behov detaljplanelägga mark för verksamheter som förser landsbygden med service som exempelvis förskola och arbetsplats.

o Kommunen är positiv till att byggnation kan ske på landsbygden, både för bostäder och för verksamheter.

o Bebyggelse ska styras till traditionella byar, till sammanhållen bebyggelse eller bebyggelsestråk.

o Placering av en byggnad ska ske med stöd i befintligt landskap.

o Nya byggnader bör utformas så att det passar in i en lantlig byggnadstradition (sadeltak, valmattak, mansardtak, träfasad, rött tegel, frontespis, inglasad veranda med mera) om inte byggnadsnämnden gör en annan bedömning. Upplysning om lantlig byggnadstradition ska alltid ske i förhandsbeskedet.

o Natur- och kulturvärden ska beaktas vid byggnation.

o Tillgång till bredband ska beaktas vid lov och förhandsbesked utanför planlagt område.

o Vid enskilda avstyckningar eftersträvas en tomtyta om minst 2 000 kvm.

o Vid varje enskilt fall görs en sammanvägd bedömning av riktlinjerna.

o Detaljerade riktlinjer för byggnation på landsbygden ska tas fram

Byggnation på jordbruksmark - vid detaljplaneläggning

o Förtätningar, utveckling av bostadsområden eller etablering av samhällsviktiga funktioner som tillexempel reningsverk, brandstation, vårdcentral med flera är tillåtet på jordbruksmark, förutsatt att de ligger i anslutning till en tätort och kan anslutas till befintlig infrastruktur så som vatten- och avlopp och vägar.

o När jordbruksmark tas i anspråk för exploatering intill tätort, ska det ske på ett markeffektivt sätt, för att åstadkomma en utveckling med stor samhällsnytta.

Byggnation på jordbruksmark - vid förhandsbesked och bygglovsprövning

o Kommunen är restriktiv till byggnation av enstaka småhus på jordbruksmark.

o Byggnation av enstaka småhus på jordbruksmark kan i undantagsfall ske vid generationsboende eller om det är en bostad som behövs för gårdens fortsatta verksamhet, förutsatt att övriga riktlinjer för byggnation på landsbygd uppfylls. Avvägning sker i varje enskilt fall.

o Vid förhandsbesked som innebär byggnation på jordbruksmark ska det alltid redovisas en alternativ plats för byggnation. Markanvändningen för den alternativa platsen får inte vara på brukningsvärd jordbruksmark.

o Vid varje enskilt fall görs en sammanvägd bedömning av riktlinjerna.

Riktlinjer för LIS-områden

o Exploatering i ett LIS-område bör föregås av detaljplaneläggning för ett effektivt marknyttjande och för en belysning av planeringsförutsättningarna.

o Fri passage utmed en sjö eller vattendrag och passager ner till strandlinjen ska alltid säkerställas för att möjliggöra allmänhetens tillgång till vatten- och strandområdet.

o I samband med prövning av ny bebyggelse ska strandzonens naturvärden, kulturmiljöer och det befintliga friluftslivet beaktas.

o Anslutning till det allmänna vatten- och avloppsnätet ska i första hand eftersträvas där det är ekonomiskt rimligt och miljömässigt fördelaktigt. I andra hand bör eftersträvas enskilda, gemensamma VA-lösningar som är långsiktigt hållbara med hänsyn till omgivningen.

Riktlinjer inom tätortsnärazon

o Vid markförändringar inom tätortsnärazon ska kommunen eftersträva att detaljplanelägga den ändrade markanvändningen.

o Inom tätortsnärazon är kommunen restriktiv till enskilda avstyckningar eller annan förändring om en sådan kan försvåra framtida exploatering eller markanvändning. Bedömning sker i varje enskilt fall.

Läs vidare om landsbygden

Brandstorp ligger i nordöstra delen av kommunen, precis utmed Vättern. Avstånden till de närmaste orterna är cirka 2,5 mil till Hjo och cirka 2 mil till Tidaholm och Habo tätorter. Orten är uppdelad i två delar, den ena delen ligger vid Brandstorps kyrka och hembygdsgården och den andra delen ligger längs väg 195, utmed Vättern. I Brandstorps tätort bor det cirka 120 invånare (juni 2019). På landsbygden runt om Brandstorp bor det cirka 530 invånare. I Brandstorps kyrkby finns en förskola och fritidshem. I Brandstorp finns det en lanthandel med café, en automatiserad bensinstation, en industri som tillverkar aluminiumprodukter samt ytterligare några företag. I Brandstorp föreslås utveckling för två mindre bostadsområden, ett LIS-område samt ett större industriområde.

Riktlinjer

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket utforma en trafiksäker öst-västlig gång- och cykelpassage utmed väg 195.

o Kommunen ska arbeta för att möjliggöra en gång- och cykelväg mellan Brandstorp och Habo tätort.

o Utpekade gröna stråk ska bevaras och tas hänsyn till i fortsatt planering.

o Kommunen bör inventera bostadsbebyggelsen i nordöstra delen av tätorten med syfte att kartlägga arkitektoniska värden och hur dessa ska hanteras.

o Den bostadsbebyggelse som planläggs bör komplettera den befintliga när de gäller upplåtelseform och typ, samt styras av efterfrågan och behov.

o Kommunen är positiv till byggnation i orten och inom utpekade LIS-områden.

o Bebyggelse inom LIS-områden ska anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät.

o Vid behov bör kommunen se över och uppdatera äldre detaljplaner till rådande förhållanden.

o Vid markförändringar inom tätortsnärazonen ska kommunen eftersträva att detaljplanelägga den ändrade markanvändningen. Kommunen är restriktiv till enskilda avstyckningar eller annan förändring som kan försvåra framtida exploatering eller markanvändning. Bedömning sker i varje enskilt fall.

Läs mer om Brandstorp

Fagerhult och Baskarp ligger ungefär en mil norr om Habo tätort, längs med Vättern. I Fagerhult och Baskarp bor det cirka 340 invånare (juni 2019). Bostadsutbudet består av cirka 150 småhus med en större andel villabebyggelse. I Fagerhult finns en skola med årskurserna F-6, en förskola samt fritidshem. I Fagerhult finns det en frisersalong, en dagligvaruhandel som även är apoteksombud, postombud och tillhandahåller service från ATG och Svenska spel. Fagerhults Belysning är en av kommunens största arbetsplatser. Centralt i Fagerhult ligger Fagerhus, konferens- och representationsgård, som drivas av stiftelsen Fagerhult. I Fagerhus finns en idrottshall, squashhall, gym och bowlingbana. I Fagerhult föreslås utveckling för tre större bostadsområden och ett större område för verksamheter.

Riktlinjer

o Kommunen ska arbeta för att i samverkan med Trafikverket utforma trafiksäkra gång- och cykelpassager utmed väg 195 samt utreda möjligheterna till hastighetsdämpande åtgärder i orterna.

o Kommunen ska arbeta för att möjliggöra en gång- och cykelväg mellan Habo tätort och Brandstorp, som länkas samman med den befintliga sträckan mellan Fagerhult och Baskarp.

o En cykelbana föreslås till Baskarps strand som länkas samman med cykelstråket Brandstorp – Habo.

o Den bostadsbebyggelse som planläggs bör komplettera den befintliga när de gäller upplåtelseform och typ, samt styras av efterfrågan och behov.

o Kommunen ska ha planberedskap för att kunna utöka skolan och förskolan vid behov.

o Skogsområdet intill skolan ska bevaras för att möjliggöra för skolan och förskolan att nyttja området i sina verksamheter.

o Vid behov bör kommunen se över och uppdatera äldre detaljplaner till rådande förhållanden.

o Vid markförändringar inom tätortsnärazonen ska kommunen eftersträva att detaljplanelägga den ändrade markanvändningen. Kommunen är restriktiv till enskilda avstyckningar eller annan förändring som kan försvåra framtida exploatering eller markanvändning. Bedömning sker i varje enskilt fall.

Läs mer om Fagerhult och Baskarp

Furusjö ligger vid Furusjön cirka 8,5 kilometer från Habo tätort och cirka 6 kilometer från Mullsjö tätort. I Furusjö bor det 340 invånare (juni 2018). Bebyggelsen består främst av friliggande villor samt en del fritidshus. I Furusjö finns en förskola. På orten finns Sjöhaga pensionat som har drivits sedan slutet av 1800-talet. De senaste åren har pensionatet fungerat som bed & breakfast, konferensanläggning för mindre konferenser samt arrangemang för brukshundsklubbar. I Furusjö föreslås utveckling för två bostadsområden, område för banomsorg samt ett område för någon form av service/centrumändamål.

Riktlinjer

o Detaljplanerna för Furusjö är från 1960-talet och behöver ses över och eventuellt behöver dessa ersättas med nya planer eftersom förutsättningarna förändrats sedan detaljplanerna antogs.

o Den bostadsbebyggelse som planläggs ska komplettera den befintliga när de gäller upplåtelseform och typ, samt styras av efterfrågan och behov.

o Kommunen ska arbeta för att en gång- och cykelväg byggs mellan Mullsjö och Habo, via Furusjö.

o Kommunen ska arbeta för att kollektivtrafiken utvecklas så att befintliga tågstationer i Mullsjö och Habo blir mer tillgängliga för invånarna i Furusjö.

o Kommunen ska vid behov verka för och samarbeta med Trafikverket med syfte att utreda trafiksäkerheten vid in- och utfarter till väg 1819.

o Kommunen ska ha planberedskap för att kunna utöka förskolan och etablera en skola vid behov.

o Reningsverk med uppdaterad reningsprocess ska anläggas. Vatten- och avloppsledningar ska förnyas vilket ska förtydligas i en ledningsförnyelseplan.

o Vid behov bör kommunen se över och uppdatera äldre detaljplaner till rådande förhållanden.

o Vid markförändringar inom tätortsnärazonen ska kommunen eftersträva att detaljplanelägga den ändrade markanvändningen. Kommunen är restriktiv till enskilda avstyckningar eller annan förändring som kan försvåra framtida exploatering eller markanvändning. Bedömning sker i varje enskilt fall.

Läs mer om Furusjö

Habo tätort ligger längs med Vättern, ungefär två mil norr om Jönköping. Närheten till naturen och Vättern och all den föreningsverksamhet som finns har lockat många att bosätta sig i Habo. Läget nära Jönköping med utbud av arbetstillfällen, shopping och kultur samt goda kommunikationer med tåg och buss bidrar till att Habo tätort är en attraktiv boendeort. Befolkningsmängden i Habo tätort är 8 494 (juni 2019), vilket utgör 69 % av Habo kommuns invånare. I Habo tätort finns det år 2019 fyra grundskolor, varav ett högstadium. Dagligvaruhandeln och den kommersiella handeln är koncentrerad till Blå torget i Habo centrum. I kommunens företagsregister finns ungefär 400 företag listade, mestadels små och medelstora företag i skilda branscher. Totalt pendlar cirka 3 900 personer mellan Habo och Jönköping. Pendlingsstråket utgör det starkaste pendlingsstråket i Jönköpings län. Habo tätort har ett rikt utbud av aktiva föreningar. På idrottsplatsen Slätten finns flera bollplaner samt banor för friidrott, pistolskytte och en tennishall. Kulturskolan har barn- och ungdomsverksamheter där man kan spela instrument, sjunga eller dansa. Kulturskolan har cirka 650 barn och ungdomar i sin verksamhet. I ortens närhet finns många tillfällen till rekreation och utomhusvistelse i både skogar och naturreservat. I Habo föreslås utveckling för tre stora bostadsområden och några mindre. Två områden för verksamheter föreslås, ett i norra delen av Habo och ett mindre söder om Habo tätort. Förtätningar av centrum föreslås och därför har ett arbete påbörjats med att ta fram en centrumutvecklingsplan. Ett område utmed Vättern, Munkaskog, föreslås att utvecklas för friluftsändamål. Tre nya busshållplatser på Bränningeområdet föreslås.

Riktlinjer

o Kommunen ska ha en planberedskap för tätorten som möjliggör bostadsbyggnation i enlighet med befolkningsprognosen.

o Kommunen ska ha planberedskap för att möjliggöra för verksamhetsetableringar.

o Den bostadsbebyggelse som planläggs ska komplettera den befintliga när det gäller upplåtelseform och typ, samt styras av efterfrågan och behov.

o En plan med syfte att belysa utvecklingen av centrum ska tas fram.

o Kommunen är positiv till förtätning av centrum för att möjliggöra fler bostäder som stärker underlaget till service.

o Behovet av markparkeringar i centrum ska utredas med syfte att möjliggöra för fler bostäder och arbetsplatser och affärslokaler.

o Inom en radie om 600 meter från tågstationen är kommunen positiv till förtätning av bostäder. Högre exploateringsgrad ska eftersträvas närmast stationen för att öka underlaget till kollektivtrafiken.

o Nya bostadsområden och verksamhetsområden ska ha tillgång till busshållplats inom ett avstånd av 400 meter.

o Alla bostadsområden i tätorten ska kopplas samman med varandra och med centrum genom ett finmaskigt cykelnät för att främja resor med cykel.

o Utpekade gröna och blåa stråk samt områden ska prioriteras framför annan användning eller intresse.

o Utpekade gröna stråk och områden ska respekteras i kommande exploatering, samt i de fall där det är möjligt, säkerställas i efterföljande detaljplanering.

o Kommunen ska arbeta för att förstärka utpekade gröna stråk där behov finns genom plantering av olika slag.

o Kommunen ska arbeta för att öka kvaliteten på gräsytor och parker i tätorten genom att tillföra mer grönska, varierad utformning och skapa mötesplatser.

o En genomsnittlig exploateringsgrad på minst 12 bostäder per hektar ska eftersträvas.

o Vid markförändringar inom tätortsnärazonen ska kommunen eftersträva att detaljplanelägga den ändrade markanvändningen. Kommunen är restriktiv till enskilda avstyckningar eller annan förändring som kan försvåra framtida exploatering eller markanvändning. Bedömning sker i varje enskilt fall.

Läs mer om Habo tätort

Västerkärr ligger i kommunens västra del, precis vid sjön Stråken och angränsar till Mullsjö kommun. I Västerkärr bor det cirka 130 invånare (juni 2018). Bostadsbebyggelsen består av ungefär 60 småhus, främst friliggande villor men också en del fritidsbebyggelse. Närheten till Stråken och skogen samt arbetsplatser, service, barnomsorg och kommunikationer i Mullsjö gör Västerkärr till en attraktiv boendeort. I Västerkärr föreslås tre bostadsområden samt ett större område för verksamheter.

Riktlinjer

o Kommunen är positiv till utveckling av Västerkärr och ska ha planberedskap för att klara en utveckling.

o Habo kommun ska samarbeta med Mullsjö kommun och utveckla orten. En gemensam utredning bör tas fram som belyser utvecklingen. En ny utredning ersätter då den befintliga fördjupade översiktsplanen för Västerkärr och närliggande områden i Mullsjö kommun

o Kommunen ska i samarbete med Trafikverket och Jönköpings länstrafik arbeta för att utveckla omstigningsplatser vid trafikplatserna utmed väg 26/47, utrustade med till exempel trafiksäkra och väderskyddade hållplatser, tillgång till säkra cykelparkeringar och möjlighet att parkera bilen.

o Kommunen ska arbeta för att det finns trafiksäkra gång- och cykelvägar till omstigningsplatser och till viktiga målpunkter.

o Vid behov bör kommunen se över och uppdatera äldre detaljplaner till rådande förhållanden.

o Vid markförändringar inom tätortsnärazonen ska kommunen eftersträva att detaljplanelägga den ändrade markanvändningen. Kommunen är restriktiv till enskilda avstyckningar eller annan förändring som kan försvåra framtida exploatering eller markanvändning. Bedömning sker i varje enskilt fall.

Läs mer om Västerkärr